Porlande Bäck

Blickar ner mot bäckens porlande färd, smidigt förbi någon sten.                                                                  Möter sig själv i vattnets glans där själens spegel blänker i stillheten vagt.                                              Drömmer bort i vad som var då, en svunnen tid av det som gång fanns.                                                Längtas blick ger frågor, om det som ligger i ett ingenstans.                                                                          I en framtid ackompanjerad av vattnets ström, ut mot havets djup.                                                                Där allt blir ett, när horisont möter vågors svepande puls.                                                                        Alltets rörelser låter själens spegel visa sig, från livets källa.                                                                    När medvetandet fallit till ro, hörsammas en inre röst.                                                                              Vars rytm vaggar bruset till vila, i takt med en porlande bäcks färd....