Hjärtats flöde
Likt bäckens flöde mot havet, finner hjärtats röst sin väg. På liknande sätt som vattnet är i ständig rörelse, finns rytmen i allt som sker. Att själv vada ut och följa strömmen, för att följa dit hän hjärtats riktning är. Såsom vattnet stillhet flyter, blickas det inåt med att vårda ömt. Ha tilliten, trots det motstånd som väcks inom en och näst intill bubblar av orons våg. Kanske någon gång hamna under vattenytan, för att strax kunna klamra sig fast åter igen. Kämpa sig framåt i små etapper i ovissheten om var fast mark finnes. Få lock för öronen, medan egot spelar upp tvivlets scener för att få en att vända om. Tvekans vånda som medför att en sjunker ned i havets bottenlösa medvetenhet. För att i nästa andetag finna ett hjärtinnerligt fäste av insikt att klamra sig invid. Kunna skymta de där små glimtarna som visar på vart nästa anhalt är, som går att ta fasta på. Simmar så gott en förmår, samtidigt som motståndet lättar när lager av rädslors program tvättas bort. Känna hur hjärtats styrka framåt en bär över den vilsenhet som väcks, när stabil grund drivit bort. Så plötsligt ett ljus från en fyr gnistrar till och hjärtat tar ett extra skutt. Uppfattar med ens klart där ingenting hördes, men förnam likväl hjärtats röst där i stunden. Översköljs med visshet om rätt riktnings kurs som leder till närmsta hamn. Vilande betrakta livets meningsfulla närvaro av innerlig styrka ut över Universums flöde. I tacksamhetens acceptans vara ljusets vibrerande mjuka energi som är böljande i sig själv. Svävande i bubblans skyddande skal vid reflektionens kullerbyttor under jordelivets seglats.