Gudars veckodag

Sunnandagen i sin vagn av värme giver. Med soldränkt leende skiner, så varsamt timid över nejders plädnad. Sprider ljus i varje dunkel vrå, när manteln viks från spegels skimmer.

Monandeag följer strax i att ta vid efter nattens stjärnbelysta dvala. Bjuder på vindens bris i morgondis, speglande i gryningens nyutslagna dagg.

Tiwas så godmodigt sträcker därefter ut sin kraftfulla hand mot klingans bragd. På ett modigt vis kan det nog ha sitt pris, men dock sanningens kamp uppnår.

Under Wondensdaeg svävar de två högt över Odens timma. Spejande mot insikter som får hjärtats visdom flämtande glimma. Ur intet skådas vad som djupt ligga dolt mellan skiften.

Tors vagn far över himlens valv med ett dån av blixtarna så i fjärran skalv. Thunresdaeg med regnet kom för att strax sig begav, sköljande över land och hav.

Genom årets cirkel står allt blomstrande vid Frigedaeg, när Freja kom på sitt unika vis. Stannar tiden stilla med skönhetens skulptris.... Naturens energi skimrar av vishet och kärleksfull magi.

Saturnus lyfter så på skiljevärldars draperi, ty Lo´durs bliver reflektionens tider av sanning giver. Löga och tvagandets stund, av att rensa bort illusionens drag i reningens bad.